Angående bölden och övergivande av portis.

Matte kom hem i söndags efter att ha varit på Mörkerorientering Grubbnäsudden Kalix. Hon var där lördag till söndag och körde lastbil och lämnade mig hemma. Men en sak är då säker, jag talade om för henne att jag inte var glad åt att hon varit borta och åkt lastbil utan mig. Jag gick runt fötterna på henne och puffade och hoppade mot henne hela tiden bara för att visa att jag är här.
Så innan hon gick till sängs kollade hon in några småsår som jag hade på skallen (jag har inte tänkt avslöja hur jag fick dem) och så kollade hon in bölden som är nästan helt borta. Så som vanligt har hon oroat sig i onödan.
Lilleman har haft nattafrämmande natten mellan söndag och måndag och det innebär att det fanns fler som brydde sig om mig.

Tror ni att matte kommer att ha tid att vara med mig på några kurser? Jag hoppas då det.

Bild på bölden

Matte tycker att jag borde ha ont men det har jag inte men jag gillar inte att matte ska vara och pilla på den. Bättre det än att matte klipper mina klor för det gillar jag inte.

Jag har ett ajaj.

Matte vet inte vad det är. Hon provade att sticka hål i det för att se om det var någont infekterat men det kom bara blod. Hon smörjde in bölden med teatree salva för att minska risken för infektion. Hon blev lite fundersam eftersom hon upplevde att det inte gjorde ont för mig. Matte funderar om det kan vara en fästing som har suttit där och att hon har missat detta men eftersom vi inte är så van vid dessa små odjur så vet hon inte. Vi avaktar lite och om det inte ger sig snart kommer vi att åka till en veterinär.
Mer kommer att rapporteras så snart vi har något att rapportera.

Här väntar jag på att bli utsläppt

Innan matte låter mig komma ut ur hundgården måste jag lägga mig ner och slappna av (lugna ner mig), jag brukar vara ganska uppe i varv när de kommer hem efter jobb och skola. Detta innebär att jag mycket gärna hoppar och studsar, inte bara i tomma luften utan även på den som släpper ut mig. Om jag får ligga med öppen grind en stund är det som om det blir mindre hopp och studs i min kropp. Är det någon annan som har upplevt samma sak?

Vad glad jag blir (även matte men inte för samma sak)

När matte eller lillhusse kommer och kryper ner i min bädd för att bara gosa eller värma sig. Vi bara kramas och matte kammar/borstar mig. Jag riktigt njuter, jag får rå om min matte och lillhusse. Men nu är lillhusse hos sin pappa så då är matte bara min.
Matte är glad eftersom jag har börjat att äta även på morgonen men än inte så mycket som jag borde, jag väger fortfarande inte mer än 18,2 kg. När ska jag gå upp? Kan jag kanske få lite av matte som har för mycket av det jag har för lite?
Våra planer är att åka till Skövde igen för att vara där i 2 veckor till, detta är något vi ser fram emot, hoppas ingen sätter krokben för oss. Det som är tråkigt med detta är att vi missar utställningen i Sundsvall som hade varit roligt att åka till. Man kan inte få allt här i världen, så är det bara.

Allt är tillbaka till det normala

Jag är ut med matte och joggar på morgonen, så en lugn dag hemma innan alla ramlar in för en massa stök. Ibland händer det andra saker också, som att jag åker med matte till Arvidsjaur för en eftermiddagspromenad eller som igår. Matte tog 1timme friskvård och vi åkte ut till Brukshundsklubben för att träffa andra hundar och se de som tränade på Tävlingslydnad. Vi gick runt och jag skulle både sitta, ligga, stå, gå fot och allt möjligt annat som matte anser att det är viktigt att jag kan. Ha hon fick då motionera för det var inte bara jag som gick.
Både matte och Vilmas matte anser att jag har blivit mycket lydigare, jag vill då bara upplysa om att jag kan om jag vill.

Jag har åkt lastbil.

Och jag har bildbevis på det.