Bild på bölden

Matte tycker att jag borde ha ont men det har jag inte men jag gillar inte att matte ska vara och pilla på den. Bättre det än att matte klipper mina klor för det gillar jag inte.

Jag har ett ajaj.

Matte vet inte vad det är. Hon provade att sticka hål i det för att se om det var någont infekterat men det kom bara blod. Hon smörjde in bölden med teatree salva för att minska risken för infektion. Hon blev lite fundersam eftersom hon upplevde att det inte gjorde ont för mig. Matte funderar om det kan vara en fästing som har suttit där och att hon har missat detta men eftersom vi inte är så van vid dessa små odjur så vet hon inte. Vi avaktar lite och om det inte ger sig snart kommer vi att åka till en veterinär.
Mer kommer att rapporteras så snart vi har något att rapportera.

Jag trivs.

Det är nog det minsta man kan säga, jag blir dessutom bortskämd hävdar matte. Jag har hittat 24 nya kamrater som alla turas om att försöka skämma bort mig, när inte matte har tid med mig hjälper de till med att se till att jag mår bra. De följer mig på promenader, kastar boll och allmännt bara busar och bryr sig om mig.
Så har jag fått lära känna en annan portugisisk vattenhund, han är 5 år och kastrerad, han heter Putte och är enormt rolig att busa med. Min matte är lite fascinerad av att vi busar och leker så bra, men varför ska vi inte göra det? Om jag får för mig att nu ska jag ha igång honom så hakar han på och tvärt om. Men vet ni vad som är tråkigt? Han åker hem idag så jag kommer inte att kunna busa med honom mer.
Här nere finns det fästingar, matte tycker att de är läbbiga men jag bryr mig inte. Dessa fastnar på mig när vi är ute på promenad eller när jag springer och busar när vi tar vår morgon och kvällspromenad (säkert vid annan tid också när jag är ute i gräset).