Jaha, länge sedan sist

Livet har inte haft så mycket att erbjuda annat än sol och därmed tyngre dagar för mig. Jag känner att jag går djupare ner och att orken och viljan att göra något sjunker. Jag har mindre motivation att göra sådan jag i vanliga fall tycker är roligt, koncentrationen har minskat. Kan ibland fundera över varför jag inte kan ha det sämre på hösten, skulle vilja kunna njuta av våren som många andra gör.

Hur är det då att leva med min Asperger? Jo dag för dag får jag aha upplevelser, ok det är därför jag alltid har gjort så, det är därför... Det är skönt att hela tiden få bekräftat att det är jag och inte något jag inbillar mig hela tiden. Jag är inte min Asperger men jag lär mig sakta men säkert leva med vetskapen om att jag inte är konstig.