Jag vill
Älska mig själv
Se mig själv
Känna mig nöjd över vem jag är
Känna glädje över vem jag är

Jag vill se med själv
vem jag är

Jag vill våga vara mig själv
vem jag nu är

Vill känna gläde
inte missnöje

Vill ha mod
inte rädsla

Jag vill kunna känna mig stolt
över den jag är

Vill känna mig nöjd
över den jag är

Vill kunna känna tillit
inte misstänksamhet

Vill tro
inte misstro

Jag vill
Älska mig själv
Se mig själv
Känna mig nöjd över vem jag är
Känna glädje över vem jag är

Trött

men försöker orka vara glad.

Orka orka orka
är inte lätt

Hitta glädjebost
är inte lägg

Hitta livet
är inte lätt

Att hitta dig
är inte lätt

Just nu

känns livet lite bättre.
Jag har fått tillbaka min lägenhet, känner för att verkligen göra den klar.
Jag njuter av att leva, fast orken inte finns.
Jag längtar efter en liten flirt, det visar väl att livet ändå håller på att vända till det bättre. Hoppas att det håller i sig länge, länge, länge.

Är så less

När jag kom hem från min semester 2015-01-30 så var inte lägenheten renoverad som utlåvat, det som skulle vara gjort var däremot inte gjort. Tog kort på allt som var slarvgjort, förutom att det inte var målat mer än ett varv i köket så var det inte slipat det som var spacklat och det var missat att måla på några ställen. Sedan skulle taket i rummet ha varit spacklat och målat, väggarna skulle ha varit tapetserade men som sagt var, icke sa nicke. Helgen som skulle gå åt till att städa har inte gjort det, förhoppningsvis blir allt klart denna vecka, får man hoppas i alla fall.
Ibland begriper jag inte hur jag ska få livet att gå runt, hur jag ska ta mig från dag till dag. Hur jag ska orka leva, hur jag ska orka vara glad och hur jag ska orka vara stark. Jag vet att jag inte alltid kan vara stark, det kan ingen, men jag vill inte bryta ihop inför alla, det räcker att jag gör det hemma i min ensamhet.
Jag får försöka idag, klara dagen ut. Så får jag se om jag klarar av att kliva upp imorgon.

Se tiden an mina vänner, det ska jag försöka orka göra.

Motarbetat

Ibland känner jag mig motarbetad, beror det på min sjukersättning på 25%, beror det på vem jag är eller den bästa varianten, beror det på att jag inte är kvalificerad för det jag vill göra? Jag tänker på livet istort, att orka och klara av att vara en människa bara.

Livet leker inte
jag är inte kvalificerad att leva
inte kvalificerad

Livet leker inte
jag orkar inte ens jobba 75%
inte vara jag
ens på deltid

Livet leker inte
livet motarbetar mig
nuet motarbetar mig
framtiden motarbetar mig

Livet leker inte
när jaget motarbetar mig
när orken motarbetar mig
när framtiden motarbetar mig

Livet leker inte
eftersom jag inte orkar med
framtiden
tiden nu

Livet leker inte
när jag bara längtar efter ett slut
är för feg
tar för mycket hänsyn

Livet leker inte
när nuet är för jobbigt
framtiden är för jobbig
och slutet för långt borta.

Livet leker inte
jag är inte kvalificerad att leva
inte kvalificerad

Orkar inte

Jag orkar inte ha det som det är just nu. Trött på livet, trött på att jobba och trött på att inte orkar med mina aktiviteter eller vara social.
Glad över att träffa nya människor att prata med, en social träning.
Var till Piteå igår, som vanligt är de samtalen jobbiga men det är bra att få komma dit, vet inte hur jag skulle klara mig utan Anna.
Glad över de människor som vågar fråga hur jag mår.

Men som det är nu orkar jag inte med livet.
Jag är glad över de kamrater jag har, de som finns där i vått och torrt, hoppas jag kan finnas där för dem om det behövs.

Natten till idag har varit tuff, provade att sova utan nattamedicin, det gick inte. Jag hade enorma mardrömmar, vände mig om hela tiden i sängen, någon fanns där, någon skräckinjagande. Jag vaknade titt som tätt, hann knapp somna innan det var dags att vakna. Kl. 2 fick jag ge upp, nattamedicinen intogs, drömmarna försvann och jag fick i alla fall sova en stund. Men, men, idag är jag seg på grund av nattamedicinens sena intagande.

Hoppas alla har överseende, allra helst min chef.

Begriper inte....

... hur jag kan bli så orolig i hela kroppen när jag får höra att det har brunnit i Piteå på psykiatrin. Jag har ett samtal där nästa vecka, kan jag gå eller inte? Jag behöver prata med min terapeut, jag orkar inte med ännu en motgång.
Jag har insett att jag har inget socialt liv när jag bara jobbar och sover, hinner knappt med att laga mat eller diska, än mindre att köra snabeldraken eller umgås med mina kamrater. Blir det att höja dosen på min medicin eller behöver vi byta, ännu mer att oroa mig för. Vad händer om jag byter medicin, hur kommer min kropp att reagera?
Sluta oroa dig är något som jag får höra, men det är enklare sagt än gjort.